torsdag 27 juli 2017

Soldattorpet på Gammelgården

Soldattorpet och torpets siste soldat No 103 Norgren, Livkompaniet


Soldattorpet på Gammelgården, Västerfärnebo.


Västmanlands regemente har haft sin övningsplats Salbohed 1681-1906. Till minne därav inköptes en soldatstuga från Norrgärsbo för soldat No 103 Norgren å Livkompaniet för 200 kr 1928.







Den siste soldaten i torpet var Eric August Norgren (1862-1905).

Stående från vänster: sonen Karl August (1886-1975), soldat Eric August Norgren (1862-1905) och
dottern Agnes Viktoria (1893-1970). Sittande: hustrun Josephina Åhlberg (1860-1945).
Drängen Eric August Jansson i Hassmyra, Fläckebo antas som soldat No 103, Norr Gerdsbo rote den 2 december 1882. Han får namnet Eric August Norgren.
1883 flyttar Eric August Norgren till Norrgärsbo ägor.
1886 gifter han sig.
1893 Flyttar familjen till Backa där Eric August Norgren blir brukare. Soldattiden är slut.
1898 går flytten till Norberg och året därpå till Sörby Mursjön i Västervåla där Eric August Norgren är arrendator. Han avliden 1905 endast 42 år gammal.
Änkan och de två barnen flyttar tillbaka till Västerfärnebo och bosätter sig i Sörhörende 1907.

Mer att läsa om alla soldatrotar i Västerfärnebo finns nedan:

-->

Soldatrotar i Västerfärnebo

Register över soldatrotar i Västerfärnebo.
Bergs kompani och Livkompaniet, Kongl. Westmanlands Regemente.
Bergs kompani:
No 120 – Norrhörende – Varg, Hörnberg -
Soldattorpet
No 121 – Norrhörende – Flor, Eklund -
Soldattorpet
No 122 – Sörhörende – Igelbäck, Berg -
Soldattorpet
No 123 – Sörhörende – Hake, Götberg -
Soldattorpet
No 124 – Sörhörende – Spännare -
Soldattorpet
No 125 – Fors – Hake, Ek -
Soldattorpet
No 126 – Hällby – Dunderhake, Hellbom -
Soldattorpet
No 127 – Sörål – Rulle, Åhlberg -
Soldattorpet
No 128 – Hällby – Gers, Hellberg -
Soldattorpet
No 129 – Hällby – Flink -
Soldattorpet
No 130 – Islingby – Svanfält -
Soldattorpet
No 131 – Hedbo – Lekare, Söderlund, Hedin -
Soldattorpet
No 132 – Hedbo – Dahl, Bjurling -
Soldattorpet
No 133 – Sunnanåker – Gråberg -
Soldattorpet
No 134 – Boda – Nor, Nord -
Soldattorpet
No 135 – Ösby – Hedman, Spångberg -
Soldattorpet
No 136 – Berg – Tjäder, Lindström -
Soldattorpet
No 137 – Forsteby – Bäck, Lustig, Fröstberg, Forsberg -
Soldattorpet
No 138 – Västerby – Drake, Westerberg -
Soldattorpet
No 139 – Ålsvarta – Brandt, Lindberg -
Soldattorpet
No 140 – Bjurfors – Fågel, Bjurman -
Soldattorpet
No 141 – Lasjö – Liljeros -
Soldattorpet
No 142 – Västerbykil – Ryss, Kihlström -
Soldattorpet
No 143 – Västerbykil – Alinder, Bjälke, Wester -
Soldattorpet
No 144 – Björsbo – Stolpe -
Soldattorpet
No 145 – Mälby – Sommar, Mälström -
Soldattorpet
No 146 – Mälby – Lind, Lund, Mälberg -
Soldattorpet
No 147 – Hedåker – Gångare -
Soldattorpet
No 148 – Svedbo – Jölnäck, Hedberg, Svedberg -
Soldattorpet
No 149 – Jordbron – Asp -
Soldattorpet
No 150 – Rosshyttan – Flagga, Fernros -
Soldattorpet
Livkompaniet:
No 98 – Sörsalbo – Wärre, Salström -
Soldattorpet
No 99 – Sörsalbo – Park -
Soldattorpet
No 100 – Norrsalbo – Flinta, Humla, Salberg -
Soldattorpet
No 101 – Norrsalbo – Bäger, Beijer, Sahlin -
Soldattorpet
No 102 – Norrsalbo – Klinga -
Soldattorpet
No 103 – Norrgärsbo – Dufva, Norgren -
Soldattorpet
No 104 – Norrgärsbo – Wästman -
Soldattorpet
No 105 – Sörgärsbo – Orre, Södergren -
Soldattorpet
No 106 – Boda – Fakt, Hedlund -
Soldattorpet
No 107 – Sörgärsbo – Längd, Söderberg -
Soldattorpet


söndag 9 april 2017

Römoss-Magnus

En musikalisk kolare som bodde på Hällby skog

Römoss-Magnus föddes i Gåsborn, Värmland 1825 som oäkta, första barnet till Anna Brita Bergqvist. Modern som var född 1803 i Gåsborn hade tjänst som piga i Grythyttan 1823-1824 hon gifte sig 1827 med Magnus Magnusson, född 1802 i Grythyttan och paret bosatte sig i Gåsborn.  Anna Brita var en anlitad barnmorska och skulle själv komma att föda ytterligare tio barn.

Sonen som senare skulle komma att kallas Römoss-Magnus fick namnet Carl Magnus Magnusson. Han gifte sig första gången vid 33-års ålder med den ett år yngre Anna Elisabet Andersdotter från Järnboås. Römoss-Magnus arbetade då som järnvägsarbetare i Nora stad. Paret förste son fick namnet Carl August (1858-1949). När andra sonen Johan Magnus föddes 1860 dog hustrun Anna Elisabet dagen efter. Römoss-Magnus var nu själv med sina två söner och hustrun Anna Elisabets tidigare barn Lars Erik (1853-) och Anna Christina (1857-1929). Johan Magnus dog endast fyra månader gammal.

Römoss-Magnus bytte nu arbete och började 1861 arbeta som gruvarbetare i Striberg, Nora. 1863 är det dags för vigsel med Maria Ulrika Ersdotter jämngammal med Römoss-Magnus och född i Örebro. Paret får sonen Frans Oskar (1865-). Nu börjar ett kringflackande liv för familjen. Först flyttar de till Vaktarbo, Garpenberg på hösten 1865 där Römoss-Magnus är arbetare. Flytten går vidare via Olofsfors, Norberg 1868 och till Ramnäs bruk 1870 där Römoss-Magnus börjar som kolare. 1873 flyttar familjen till Seglingsberg, Ramnäs och kolningsarbetet fortsätter för Römoss-Magnus.

Familjen flyttar igen 1876 nu till Öjesjön för att fortsätta 1878 till Römossen strax väster om Öjesjön på Hällby. Det är också här han får sitt namn Römoss-Magnus. Platsen har numera namnet Magnussons. Hustrun Maria Ulrika Ersdotter avled 1879.
Källa: Lantmäteriets Historiska kartor, Seglingsberg J112-82-15 1905-11
Karolina Bergström blev Römoss-Magnus tredje hustru 1880. Hon var född i Norrål 1843 och arton år yngre än sin man. Med sig till stugan på Hällby skog hade hon sin dotter Emma Karolina (1867-1927). Karolina Bergström födde tvillingar 1881, dottern Sabina (1881-1827) och en flicka som var dödfödd. När Karolina skulle föda sitt tredje barn 1883 så var det en dödfödd gosse och även Karolina dog.

Edla Josefina Olsdotter född i Bro 1863 och 38 år yngre än Römoss-Magnus kom med sina två barn Johan August Lindberg (1882-1958) och Aron Viktor Karlsson (1884-1960) till Hällby skog 1887 och blev Römoss-Magnus fjärde hustru. Nu tog barnafödandet fart Alma Olivia (1887-1962), Amanda Maria (1889-1957), Alfrida Josefina (1892-1922), Anna Margareta (1896-1929), Arvid Hugo (1899-1987), Albert Martin (1902-1947), dödfödd gosse (1905) och Aina Linnéa Elisabet (1907-1983).

Sammanlagt hade nu Römoss-Magnus fått fjorton barn med sina fyra hustrur. Det senaste vid 82-års ålder. Dessutom hade hans hustrur haft fem barn med sig i boet.

Römoss-Magnus hade en ko och några uppodlade åkrar, men med tanke på hans stora familj var det säkert ur skogen och sjön som han tog sitt levebröd. Han var mycket musikintresserad och på midsommar tog han barnaskaran med sig och vandrade till midsommardansen i Seglingsberg där han spelade fiol.

Römoss-Magnus flyttade till Fattiggården eller ålderdomshemmet 1910 där hustrun Edla Josefina Olsdotter arbetade. Han avled 1920 och blev 95 år gammal. Hustrun arbetade 1923-1925 som städerska i Salbo skola. Hon bodde sina sista arton månader på ålderdomshemmet och avled där 1942, 79 år gammal.

söndag 8 januari 2017

Sofia Lindholm - en kvinnlig bonde

En kvinnlig bonde som icke ansåg sig behöva gifta sig för att bli försörjd

Vem var hon, Sofia Lindholm? Hon kom med sina föräldrar till Öjesjön troligen redan 1877, men i husförhörslängden för Västerfärnebo finns de inte med förrän 1879, trots att de lämnat Hönäs i Fläckebo 1877.

Fadern Johan Lindholm föddes 1807 i Brunnsby, Romfartuna och var torpare och hemmansbrukare under sitt liv. När familjen kommer till Öjesjön anges han som före detta torpare. Han avlider redan i december 1879. Modern Margareta Andersdotter föddes 1812 i Kronmossen, Fläckebo. Hon avlider i Öjesjön 1901.

Familjen bor i Ulriksberg, Haraker när Sofia föds 1847. Flytten går vidare 1849 till Skråmstad, Haraker, 1853 till Gullvalla, Kila, 1856 Öster Vrenninge, Fläckebo, 1857 Tomta ägor, Romfartuna, 1874 Hönäs, Fläckebo för att slutligen bosätta sig i Öjesjön troligen redan 1877.

Det är dottern Sofia, Ösjöfia kallad, (1847-1927) som blir hemmansägare i Öjesjön. Hon köper egendomen Öjesjön som vid laga skiftet 1880 får beteckningen Öjesjön 1:3 för 1 000 kronor. Egendomen var då obebyggd och delvis uppodlad. Foder för endast två kor var det mesta som då kunde erhållas. Hon satte genast igång att uppföra nödvändiga byggnader och odla upp mer mark. Sofia hanterade själv plogen, spaden och andra verktyg lika bra som en karl. Egendomen försörjer nu sex-sju nötkreatur förutom dragare.

Såväl dikning som körning utför hon själv och varje år fäller hon skog och reser en mila färdig för kolning. Till kolningen lejer hon hjälp. Kolen säljer hon.

Vid tröskningen, som sker med slaga har hon hjälp av sin moder. De hjälps även åt att spinna och väva. När de manliga bönderna klagar över dåliga tider har Ösjöfia förbättrat både sin egendom och sin egen ekonomiska ställning.

Friare har det även funnits, men alla har fått korgen. Någon karl behövde hon då rakt inte ha. Att gifta sig för att bli försörjd var inget som tilltalade Ösjöfia.

När soldat Söderbergs torp i Sörgärsbo ska säljas 1909 är det Ösjöfia som köper det för 663 kronor. Det är femton bönder i Sörgärsbo No 2 och halva No 3 som är säljare. Torpet får namnet Fiero 1:1 och är på 17,3 kappland eller 0,2669 ha. Från 1915 finns Sofia Lindholm skriven på Fiero. Hon avlider sommaren 1927 på sitt 80:e år.


tisdag 1 november 2016

Orrnäs var tidigare en släktgård

Orrnäs - avgärdshemman till Norrhörende

Orrnäs är ett hemman som har anlagts på Norrhörende bys utmarker, därav begreppet avgärdshemman. Redan på karta från 1699 finns Orrnäs utsatt.

Ägarlängd för Orrnäs:
Mats Johansson (1672-1720), född i Västerby gift med Sara Johansdotter (1678-1750), född i Fors, gifte sig 1697. De flyttade någon gång kring sekelskiftet till Orrnäs. Deras minst åtta barn är födda i Orrnäs åren 1700-1720.

sonen Johan Matsson (1701-1781) gift med Christina Olsdotter (1703-1773). Paret fick fem söner och två döttrar.

sonen Mats Jansson (1725-1788) gift 1751 med Carin Hansdotter (1724-1773), född i Olsbenning, Karbenning och gift 1774 med Sara Jansdotter (1746-1814), född i Sörgärsbo. Mats fick sammanlagt tio barn. Ingen av barnen blev kvar på Orrnäs. Änkan Sara Jansdotter flyttar till Muren 1793.

Mellan 1793-1795 bor pigan Anna Matsdotter, född 1751 i Västervåla på Orrnäs. Mellan 1796-1802 bor änkan Brita Olsdotter född 1754 i Lövsta med sina fyra barn på Orrnäs.

Släktgården Orrnäs 1801-2016

Under tiden för laga skifte i Norrhörende by 1830-1834 ägde Peter Isacsson (1774-1859) Orrnäs. Han  flyttade till Orrnäs 1801 med hustru och en son. De kom från Bovallen/Nyhyttan där Peter, eller Per som han kallades, var född. Denna släkt kom att äga Orrnäs under mer än 200 år, fram till 2016 då denna släktgård övergick till annan ägare.

Så här ser ägarlängden för släktgården Orrnäs ut:
Peter Isacsson (1774-1859), född i Bovallen, Karbenning gift med Brita Ersdotter (1781-1867), född i Fliken, Norberg. Paret fick fem döttrar och tre söner.

sonen Petter Persson (1811-1895), kallad Per, gift med Christina Persdotter (1826-1903), född i Snytsbo, Karbenning. Paret fick en dotter och tre söner. Nu delades Orrnäs mellan två av sönerna.

sonen Johan August Pettersson Ekholm (1858-1932) får halva fastigheten och sonen Per Erik Pettersson Lundberg (1862-1927) får halva fastigheten.

Johan August Ekholm gift med Anna Mathilda Fernblom (1860-1912), född i Norrhörende. Paret fick två döttrar Alma Augusta och Gerda Mathilda. Brodern Per Erik Lundberg var ogift.

Systern Alma Augusta Ekholms bostad.
Foto: Svenska gods och gårdar, Västmanlands län (1940)
dottern Alma Augusta Ekholm (1891-1982) gift med August Fridolf Johansson Vester (1891-1966), född i Simtuna tog över halva fastigheten från sina föräldrar. Paret fick en son.
Systern Gerda Mathilda Ekholms bostad.
Foto: Svenska gods och gårdar, Västmanlands län (1940)
brorsdottern Gerda Mathilda Ekholm (1893-1980) gift med Nils Erik Eugén Johansson (1899-1979), född i Tvärhandsbäcken tog över den andra halva fastigheten från sin farbror Per Erik Lundberg.

sonen till familjen Vester tog över halva fastigheten, vilken såldes till utomstående 1996.
och
sonen till familjen Johansson tog över den andra halva fastigheten, vilken såldes till utomståede 2016. Därmed var släktgårdens 215-åriga historia slut.

söndag 30 oktober 2016

31 färnbokvinnor i Fors gamla skola

Bland kardor, spinnrockar och garn

Nog känns flera av kvinnorna igen. Men när togs detta foto och vad har de gemensamt?
Du som känner igen kvinnorna, skicka namnen till mig så publicerar jag dem.
Bakre raden: 12 kvinnor. Mellanraden: 10 kvinnor. Främre raden: 9 kvinnor. Numrera från vänster på varje rad.

Samlad kvinnokraft i Färnbo.
Bakre raden från vänster: Karin Färnkvist, Lilly Bäckman, Inga Aldén, Eivor Andersson, Sonja Blomqvist, okänd, Astrid Liljeros, Elna Törnquist, Helga Mälström, Marianne Ling, Britta Hedlund, Anna-Lisa Andersson.
Mittersta raden från vänster: Alma Larsson, Valborg Gustavsson, Britta Isaksson, okänd, Ingrid Landström, okänd, okänd, okänd, Agnes Häring, Greta Löfgren.
Främre raden från vänster: okänd, Ingrid Jansson, okänd, okänd, okänd, Alice Björk, Dorothea Södereng, Ulla Forsberg, okänd.
 

onsdag 28 september 2016

En by med många släktgårdar, del VI

Anders-Hans, Norrgärsbo

Den femte släktgården som jag presenterar är Anders-Hans. Även denna gård kan spåras tillbaka till 1600-talet. Två bröder, Lars och Anders Hansson, fick då dela på en gård. Den ena gården blev Larses och den andra blev Anders-Hans. Detta enligt dokumentation som Anders-Hans Manne (1900-1993) gjort.

Vid tiden för laga skifte 1866 ägdes Anders-Hans av Mats Jansson (1805-1892). Han överlät gården till sonen Jan Matsson (1837-1910). Fadern kunde inte förlika sig med detta nya, utan drog sig tillbaka. Gården låg som tredje gård från norr i gamla byn och flyttades vid laga skiftet ut till Flåten, varför ägaren kom att kallas Flåt-Jan.

Så här ser ägarlängden för Anders-Hans ut:
Anders Hansson (1658-1726) gift med Margareta Ersdotter (1659-1728).

sonen Anders Andersson (1699-1763) gift med Chierstin Ersdotter (1703-1789), född i Jungfrubo, Kila, U.

sonen Lars Andersson (1729-1786) gift med Margareta Hansdotter (1726-1805, född i Sörgärsbo. Paret fick två döttrar.

dottern Stina Larsdotter (1753-1839) gift med Eric Jansson (1746-1818), född i Lasjö. Paret fick sex barn.

dottern Stina Ersdotter (1775-1861) gift med Jan Isaksson (1768-1816) född i Sörgärsbo. Paret fick sex barn.

sonen Mats Jansson (1805-1892) född Väsby, Sevalla, U där fadern var landbonde under fem år innan familjen återvände till Anders-Hans. Mats Jansson var gift med Anna Persdotter (1812-1877), född i Ösby. Paret fick sex barn.

sonen Jan Matsson (1837-1910) född i Ösby där föräldrarna bodde under tolv år. Jan Matsson var gift med Anna Andersdotter (1838-1899), född i Prästhyttan. Paret fick fem barn.

sonen Johan Viktor Johansson (1869-1946) gift med Ebba Maria Häll (1877-1905), född i Islingby. Ebba dog endast 28 år gammal och Viktors andra fru blev Selma Vilhelmina Sahlström (1881-1914), född på Sörsalbo ägor, hon blev endast 32 år. Viktors tredje fru blev Augusta Leontina Danielsson (1883-1971), född i Sörsalbo. Viktor fick sammanlagt sju barn.

sonen Viktor Emanuel Johansson "Anders-Hans Manne" (1900-1993) gift med Linnéa Margareta Eriksson (1902-1977) född i Olsbenning, Karbenning, U. Paret fick fem barn.

sonen är förre ägaren.

brorsonen är nuvarande ägare.

Anders-Hans, Norrgärsbo.
Mer om Anders-Hans kan du läsa i Bygdeband.

I Norrgärsbo by finns sju gårdar. Fem av gårdarna är släktgårdar som funnits i respektive släkt så långt tillbaka som jag kan hitta, det vill över 350 år.

söndag 11 september 2016

En by med många släktgårdar, del V

Narvas, Norrgärsbo

Den fjärde släktgården som jag presenterar är Narvas. Precis som de föregående gårdarna kan namnet på gården spåras tillbaka till 1600-talet. Redan 1631 omnämns Narfve Andersson som ägare till gården. Det är troligt att han är namngivare till gården Narvas. Han dog 1650 och efterträddes då av sonen Anders Narfvesson som omnämns 1685 och 1690.

Vid tiden för laga skiftet 1866 ägdes gården av Lars Jansson Eklund. Hans generation fattade dessa gamla gårdsnamn som öknamn, skällsnamn och tog eld om de nämndes vid dem. Då Narvas-Lasse tog sig tillnamnet Eklund bjöd han sina jämnåriga på ett supkalas för att muta dem att använda det nya namnet. De kallade honom Eklund så länge brännvinet räckte, sen blev det Narvas-Lasse igen.

Så här ser ägarlängden för Narvas ut:
- Narfve Andersson (xxxx-1650)

- sonen Anders Narfvesson (xxxx-xxxx) gift med Margareta (xxxx-xxxx).

- sonen Anders Andersson (1659-1730) gift med Kerstin Olsdotter (1671-1755) född i Sörål. Paret fick tre söner och tre döttrar.

- sonen Anders Andersson (1712-1773) gift med Margareta Jansdotter (1714-1785) född i Sörgärsbo. Paret fick två söner och två döttrar. Deras dotter Anna (1739-1773) var Petrus Mårtenssons (1747-1806) i Per-Anders första hustru.

- sonen Johannes Andersson (1742-1812) gift med Margreta Olsdotter (1745-1820) född i Västerbykil. Paret fick två söner och en dotter. Endast en son uppnådde vuxen ålder.

- sonen Johan Jansson (1786-1866). Han var nämndeman, kallades Gofar, en kunnig och mångbetrodd man. Han förblev ogift varför hans halvsysters dotterson blev nästa ägare av Narvas.

- halvsysters dotterson Lars Jansson Eklund (1836-1917) född i Sörgärsbo. Hans mormors far Johannes Andersson (1742-1812) var gift första gången med Margareta Mårtensdotter (1743-1782) född i Per-Anders och dotter till Mårten Persson (1701-1780). Lars Jansson Eklunds mormor var Anna Jansdotter (1768-1812) född i Per-Anders, hans mor var Anna Andersdotter (1793-1836) född i Sörgärsbo och gift med hans far Johan Olsson (1787-1853) född i Sörgärsbo. Lars Jansson Eklund var gift med Anna Persdotter (1840-1884) född i Nötmarken. Paret fick nio barn varav endast tre söner uppnådde vuxen ålder.

- sonen Carl August Eklund (1870-1947) gift med Johanna Fredrica Sahlin (1875-1961) född i Sörsalbo. Paret fick en som och fyra döttrar.

- sonen Karl Gustaf Eklund (1920-1990) gift med Britt Johanna Tjernström (1925-1995) född i Ytterlännes, Y.

- sonen, förre ägaren.

- fasters sonson är nuvarande ägare.

Narvas, Norrgärsbo.
Mer om Narvas kan du läsa i Bygdeband.